Sverige ett föregångsland för en inkluderande förskola och skola?

I Sverige har vi har kommit långt i jämförelse med många andra länder när det gäller jämställdhet, utbildning och demokrati.  Sverige rankas exempelvis högst i Good Country Index, som mäter i vilken utsträckning varje land på jorden bidrar till det gemensamma bästa för mänskligheten och planeten. 

 

Varför är vi då så många som har erfarenheter av att barn och ungdomar mår dåligt och far illa inom skolan? Hur blir vi ett land som även visar vägen inom både förskola och skola? 


Genom att se varje barns utmaningar
 och möjligheter, så tidigt som möjligt, kan vi som närstående vuxna, pedagoger och rektorer, låta varje individ växa utifrån sina förutsättningar. Först då kan vige alla människor en möjlighet att utvecklas och bli sin bästa version av sig själv.

 

I serien “Din Personlighet del 4” av Anders Hansen  menar han att vi alla föds med hjärtan, lungor fungerar påsamma sätt. Däremot  föds vi med olika personligheter som fungerar helt olika.Det betyder att vi också lär och utvecklas helt olika vilket skolans och förskolans verksamhebehöver anpassas efter. 

 

När exempelvis skolans betygskriterier ställer krav på resonemang, argumentation och motivering, vilket kan vara mycket svårt för elever med AST och ADHD, anser vi att förutsättningarna behöver förändras och breddas. Detta för att skapa fler möjligheter för dessa elever att nå godkända och högre betygsnivåer.

 

Vi är övertygade om att hela vårt samhälle skulle vinna på att ge fler insatser till barn och ungdomar, från förskolan upp till gymnasiet. * Dels skulle vi få ett mycket mer inkluderat och öppet samhälle, dels skulle färrebarn och ungdomar riskera drabbas av psykisk ohälsa. Dessutom skulle ett mindre antal ungdomar hamna på “fel vägar” längre fram i livet. Över tid skulle vi också minska vårasamhällskostnader.

(Källa:https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog
/nationella-riktlinjer/2024-3-8958.pdf)

 

Allt börjar i förskolan. I en förskola där barn med olika utmaningar inom ESSENCE och medNPF-diagnos får individuellt stöd av kompetenta vuxna, skapas tydliga sammanhang där sociala styrkor och förmågor utvecklas. Barn ges då mer tid att träna på och lära sig sociala koder och social kommunikation, vilket innebär att dessa barn får bättre förutsättningar att klara av samhällets förväntningar och krav. Alla är överens om att tidiga insatser är av största vikt. Och att fler resurser behöver sättas in under hela skoltiden. För barn och ungdomar skulle det enligt vår erfarenhet innebära:

 

Bättre skolprestationer: Med fler stödinsatser skulle barn, med stor sannolikhet, prestera bättre i skolan Fler specialpedagoger eller lärare med kunskap inom specialpedagogik skulle vara oerhört värdefulla. Att även kunna göra anpassningar i klassrummet som tydliga instruktioner, extra tid vid prov,eller möjlighet till kortare pauser för att hantera överstimulering är andra viktiga aspekter.

 

Ökad självkänsla: .Att lyckas i skolan leder i sin tur till ökad självkänsla och självförtroende.

 

Minskad stress och ångest: Med bättre stöd i skolan, med goda relationer till vuxna och med 

flera praktiskt orienterade ämnen, skulle barn och ungdomar känna minskad stress och ångest. 

Att ta sig till skolan skulle inte vara en lika lång uppförsbacke och kanske skulle vi t.o.m. få
färre hemmasittare

 

Bättre sociala färdigheter: Genom att få stöd med social träning och kommunikation kanbarnet utveckla bättre sociala färdigheter och relationer till sina kamrater

Med ett samhälle som anammar olikheter och som uppmuntrar introverta specialister inom skrädderi och djurhållning, som exempel, blir samhället mer tolerant. Ett samhälle som skullesignalera “vi tror på olikheter – vi tror på dig” skulle leda till att fler vågar sig ut i arbetslivet.

 

På samhällsnivå skulle tidiga insatser till barn och ungdomar bidra till minskade kostnader för specialvård och rentav minska belastningen på socialtjänsten* som då istället kan rikta resurser på de som verkligen behöver det.

(*Källa: Satsa tidigt, tänk långsiktigt, Socialstyrelsen och skolverket, 202312)

 

Skulle det till och med eda till att arbetslösheten minskar eftersom fler med NPF kommerut i arbetslivet? För vi är helt säkra på att genom att investera i barn och ungdomar tidigt, kan vi bidra till en mer inkluderande och hållbar samhällsutveckling. 

 

Behöver din förskola eller skola få praktiska tips om hur ni kan anpassa er verksamhet så att fler barn och ungdomar kan nå sin fulla potential?  Kontakta oss här eller få mer inspiration på vår blogg

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *